Tidningen BRÖD träffar politiker
I tidningen BRÖD nr. 6, kan du läsa möten med politiker. Här nedan kan du läsa hela artiklarna.
Moderaterna
Intervju med Anna Af Sillén (M), tjänstgörande statsrådsersättare:
Alla partier pratar om regelförenkling. Vad tänker ni göra för att förenkla reglerna för småföretagare?
”Sverige behöver en rejäl avregleringsvåg. Vi vill minska regelbördan för småföretag med 35 procent och ta bort regler som inte skapar samhällsnytta.
Men det handlar inte bara om enskilda regler utan också om strukturer. Därför har regeringen tillsatt både ett Förenklingsråd och ett Implementeringsråd för att minska regelkrångel, motverka överimplementering av EU-regler och driva på förenkling hos myndigheterna.
Nu finns strukturerna på plats, men tempot behöver öka. Det offentliga måste också bli bättre på att förstå sitt uppdrag. Myndigheter, kommuner och regioner ska inte vara hinder för företagande utan möjliggörare. Förstår man inte företagens verklighet riskerar man att försvåra för dem som skapar jobb och tillväxt.”
Många lagar och regler har ett gott syfte, men tillämpas ibland utan proportionalitet. Hur tänker ni kring myndigheter och myndighetsaktivism?
”Myndigheterna har fått tydliga uppdrag att förenkla och bli mer serviceinriktade mot företag. Nu behövs en kulturförändring där man ser företagsperspektivet som en naturlig del av uppdraget.
Det går att kombinera en professionell myndighetsroll med god service. Myndigheter behöver bli bättre på att väga olika intressen mot varandra och använda sunt förnuft i tillämpningen.
Om regler tillämpas på ett sätt som gör att företagare tappar förtroendet för systemet har vi ett problem. Målet måste vara regler som är begripliga, relevanta och proportionerliga, samtidigt som onödiga regler tas bort.”
Företagare upplever ofta att de befinner sig i underläge vid tillsyn. Hur ser ni på det?
”Det viktigaste är att stärka rättssäkerheten. Företagare måste känna att de behandlas rättvist och att regler tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt.
Jag tycker att det är intressant att titta på hur Finland arbetar i vissa tillståndsprocesser, där berörda myndigheter samlas kring ett projekt och försöker hitta lösningar tillsammans i stället för att företag fastnar i långa processer.
Relationerna mellan myndigheter och företag får inte präglas av rädsla eller osäkerhet. Om människor ska följa regler måste de också kunna känna att systemet fungerar rimligt och rättssäkert.”
Hur anser ni att miljö- och livsmedelskontrollen ska utföras? Av kommunerna eller centralt av staten?
”Det är inte självklart att statlig kontroll alltid är bättre. Det finns ett värde i att beslut fattas nära människor och företag, och därför är det rimligt att en del ansvar ligger kvar hos kommunerna.
Samtidigt behöver vi större likvärdighet. Företag ska inte möta helt olika bedömningar beroende på var i landet de verkar.
Vi borde bli bättre på att sprida de bästa arbetssätten och låta framgångsrika kommuner sätta standarden. Det måste bli smidigare för både företag och myndigheter.”
Sänkningen har skapat merarbete för många småföretagare. Vill ni ha den kvar och hur tänker ni om momsen framöver?
”Den sänkta matmomsen infördes för att stärka hushållens köpkraft och bidra till att få fart på ekonomin under en period när många hade det tufft.
Samtidigt måste politiken bli bättre på att följa upp konsekvenserna av sina beslut. Om en reform skapar betydande administrativa problem för företag behöver det vägas in i den fortsatta bedömningen.
Framöver behöver man utvärdera både effekterna för konsumenterna och konsekvenserna för företagen. Generellt gäller att ju enklare och mer enhetliga momssystemen är, desto bättre.”
Många extrajobbare i branschen är under 19 år. Hur ser ni på arbetsgivaravgiften?
”Vi vill fortsätta sänka arbetsgivaravgiften. Det är en av de frågor som oftast kommer upp när jag träffar småföretagare.
Moderata Företagarrådet har länge varit kritiska till den allmänna löneavgiften, som i praktiken fungerar som en skatt. Det ska bli billigare att anställa människor.
Att sänkningen inte omfattade ännu yngre personer var en ekonomisk avvägning vid det tillfället. På längre sikt vill vi se generella sänkningar som stärker företagens möjligheter att anställa, oavsett ålder på den som anställs.”
Är ni beredda att byta namn på Restaurang- och livsmedelsprogrammet till Kock- och bageriprogrammet?
”Om branschen upplever att ett annat namn bättre beskriver utbildningens innehåll tycker jag att det låter rimligt att lyssna på det. Min spontana fråga är vilka invändningarna mot ett tydligare namn skulle vara. Jag har inte arbetat med frågan tidigare, men tar gärna med mig den till våra kollegor i utbildningsutskottet.
Generellt behöver fler unga få förståelse för företagande, entreprenörskap och hur företag bidrar till att samhället fungerar och utvecklas.”
Vad är er syn på karensavdrag och högkostnadsskydd?
”Vi är emot att avskaffa karensavdraget och vi är också kritiska till förslag som kraftigt ökar företagens kostnader.
Samtidigt tycker vi att sjuklöneansvaret bör ses över. Företag ska självklart ta ansvar för arbetsplatsrelaterad ohälsa, men det är rimligt att diskutera var gränsen går för sådant som ligger helt utanför arbetsgivarens kontroll.
Målet måste vara ett system som både är rättvist och långsiktigt hållbart för företagen.”
Skatter. Vilka skatter eller avgifter för företagande ska sänkas eller höjas?
”Vi vill fortsätta att sänka arbetsgivaravgiften och även se en lägre bolagsskatt. Mer generellt vill vi minska de skatter och avgifter som försvårar för företag att växa och anställa. Det gäller även kommunala avgifter, exempelvis inom tillsynsområdet, där många företag upplever att kostnaderna har blivit för höga.”
Vad planerar ni att göra för att stärka bageri- och konditoribranschens möjligheter framåt?
”Det viktigaste är de stora reformerna som gynnar alla företag: stärkt trygghet, ett stabilare energisystem, lägre skatter och fortsatt regelförenkling. Om vi får fortsatt förtroende vill vi öka takten i förenklingsarbetet och fortsätta driva frågor som lägre arbetsgivaravgifter och sänkt bolagsskatt.
Vi behöver också bli bättre på att förstå företagens betydelse. Jobb uppstår inte av sig själva. Någon måste våga investera, ta risk och skapa verksamhet.
Därför behöver Sverige få ett tydligare småföretagarperspektiv i lagstiftningen. Storbolag klarar ofta regler som blir mycket betungande för små företag. Vi borde tänka mer enligt principen ’small first’.”
Ditt bästa fikaminne inom politiken?
”Det här samtalet kommer såklart högt upp på listan över trevliga fikastunder. För mig är fika nästan alltid kopplat till positiva minnen, som födelsedagar, kalas och andra tillfällen när man firar något tillsammans. Kanske borde vi bli bättre på att fira med kaffe och tårta. Man tänker ofta på champagne när något ska uppmärksammas, men en riktigt bra tårtbit kan vara minst lika uppskattad.”
Kristdemokraterna
Intervju med Peter Kullgren (KD), landsbygdsminister
Alla partier pratar om regelförenkling. Vad tänker ni göra för att förenkla reglerna för småföretagare?
Många och krångliga regler är återkommande frågor när jag möter småföretagare och större företagare också. För mig är det viktigt att reglerna är logiska och rimliga. Alla myndigheter borde, likt Jordbruksverket, ges i uppdrag att se över sina regler och vilka förenklingar och förtydliganden som kan göras. Men för politiken gäller det också att våga sätta ner foten när olika intressen står emot varandra – att våga väga en liten försämring på ett område mot att den kanske kan förenkla jättemycket för företagen. Jag tror politiker historiskt inte har och i stora delar fortfarande inte vågar bedöma om en regel verkligen tillför mer värde än den saboterar.
Företagen upplever många gånger att lagar och regler har ett gott syfte och är vettiga. Däremot upplevs myndighetsutövningen ibland inte gå i linje med politikernas ambition (”nationell goldplating”). Hur ser ni på styrningen av myndigheter och hur kan myndigheterna bidra till det som allmänt kallas regelförenkling?
Den bild företagen ger är inte obekant för mig. Tvärtom är det en av de vanligaste synpunkterna jag får när jag träffar företag. Under denna mandatperiod har Kristdemokraterna genom näringsminister Ebba Busch sett till att få på plats ett implementeringsråd som har till uppgift att se till så implementering av
EU-regler ej ska innebära goldplating. Jag vill fortsätta jobba för att myndigheternas arbete ska gå i takt med regeringens vilja och i mitt fall tänker jag särskilt på vikten av att Livsmedelsstrategins mål om ökad produktion får väga tyngre i fall när det ser ut att gå i kollision med miljö- och klimatmål. För jag är övertygad att mat producerad i Sverige ändå kommer att vara mindre belastande för miljön än om vi skulle importera den istället.
Vid tillsynsbesök från myndigheter upplever företagare i grunden att de befinner sig i underläge. Många önskar att åtminstone i förväg få veta hur många och vilka inspektörer som kommer vid tillsynsbesök. Vad är er inställning till det?
Antalet inspektörer vid kontrollen har vårt parti inte någon politik kring men om kontrollen ska vara kostnadseffektiv så blir det ju automatiskt en begränsning i hur många som kan komma, antalet inspektörer får absolut inte se ut som en maktdemonstration från myndigheten. Dock är det viktigt att inspektörerna utbildar sig och kalibrerar sin kontroll och då behöver de åka tillsammans ibland, vilket i sådana fall bör aviseras i förväg så företagaren är medveten om det.
Jag blev våren 2023 tillfrågad att tala på Livsmedelsverkets konferens för tillsynspersonal, då tog jag upp kontrollerna så här: ”Det är ni som är proffs när det kommer till tillsyn och kontroll, därför är ni extra viktiga när det gäller mötet som sker i en kontrollsituation. För företagarna, särskilt de små, är kontrollen en sällanhändelse medan det är vardag för er. Jag tror det är viktigt att komma ihåg den skillnaden när mötet sker. En företagare ska kunna känna förtroende för kontrollen och därför behöver den vara tydlig och likriktad. Kontrollen ska förstås också vara riskbaserad; företag med mest risk ska få mest kontroll och vice versa. Oavsett storlek, risk eller var i kedjan kontrollen sker såbär det viktigt för mig att kontrollen sker med en ömsesidig respekt och förståelse – från båda parter.”
Hur anser ni att miljö- och livsmedelskontrollen ska utföras? Av kommunerna eller centralt av staten?
Den svenska modellen med livsmedelskontroll utlagd på kommunerna ger dåliga förutsättningar för likvärdiga kontroller över landet, det behöver förändras, vilket regeringen låtit utreda. Just nu tittar en särskild utredare på fyra olika alternativa förslag till hur livsmedelskontrollen bör centraliseras. Det kan finnas anledning att göra ett liknande arbete kopplat till miljökontrollen, för det är lika viktigt att den är likvärdig, rättssäker och kostnadseffektiv.
Matmomsen har sänkts och bagerier har nu dubbla momssatser, vilket lett till krångel i såväl kassasystem som för personalen. Hur ser ni på momsen framöver?
Matmomssänkningen är tillfällig och hur det blir med den framöver blir en fråga för nästa regering. Jag är medveten att det blivit lite mer krångel för vissa verksamheter men tror och hoppas att man ganska snabbt hittat rutiner och tekniskt stöd att kunna hantera de olika momssatserna.
Många extrajobbare i vår bransch är under 19 år. Varför sänktes inte arbetsgivaravgiften från 15 eller 16 år? Vad är era tankar allmänt om arbetsgivaravgiften, oavsett ålder?
Åldersspannet bestämdes med utgångspunkt i där man ansåg att det skulle göra mest nytta, dvs när unga gått ut gymnasiet men ännu inte har etablerat sig på arbetsmarknaden eller hunnit skaffa sig högre utbildning. KD menar dock att arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften bör permanent sänkas för anställda som vid årets början har fyllt 16 men inte 23 år. Detta bör underlätta för unga att få in foten på arbetsmarknaden i ett tidigt skede. Allmänt ser vi att arbetsgivaravgifter och andra avgifter kan göra det svårt att starta eget eller anställa när företag ska växa. Om den administrativa och ekonomiska bördan är allt för tung i början för den som väljer att starta företag finns det risk att vi i framtiden får färre småföretagare och start-ups.
Hur ser ni på yrkesutbildningar och vad vill ni göra för att lyfta dem? Är ni beredda att byta namn på Restaurang- och Livsmedelsprogrammet till Kock- och Bageriprogrammet så att ungdomar förstår vilken utbildning de ska söka?
Kristdemokraterna har länge kämpat för att höja yrkesprogrammens status. Yrkesprogrammen ska hålla en så hög nivå att de leder till arbete direkt efter examen. Vi vill också ha lärlingsprogram, där utbildningen är mer knuten till företag genom hela studietiden. Efter lärlings- och yrkesprogram ska det vara möjligt att nå kvalificerad yrkeskunskap inom en yrkeshögskola. Om man väljer en yrkesutbildning eller lärlingsutbildning i nära samverkan med företag ska det inte innebära att dörren till framtida studier stängs. Därför är det viktigt att det finns tydliga och flexibla vägar vidare till yrkeshögskolan för den som vill bygga på sin kompetens senare i livet. Det är viktigt att ingen ungdom väljer bort en yrkesutbildning för att det finns en norm att de teoretiska programmen skulle vara bättre. Det är viktigt att det är tydligt för ungdomarna vad utbildningen innebär och blir man bara kock eller bagare på nämnda utbildning? Om det är bredare än så kanske nuvarande namn är bättre?
Hur ser ni på karensavdrag och högkostnadsskydd?
Kristdemokraterna har länge ansett att karensavdraget fyller en viktig funktion som en självrisk i sjukförsäkringen och därför vill vi behålla det. Utgångspunkten har varit att karensavdraget bidrar till att upprätthålla arbetslinjen och motverka omotiverad korttidsfrånvaro. Samtidigt ser vi behov av ett starkt skydd för personer som drabbas av återkommande sjukdom eller har särskilda medicinska skäl, bland annat genom högriskskyddet. På senare tid har vi blivit mer öppna för att se över karensavdragets utformning för att säkerställa att systemet upplevs som rättvist och inte slår orimligt hårt mot grupper som har svårt att påverka sin sjukfrånvaro. Att helt avskaffa karensavdraget skulle innebära betydande kostnader för företag, offentlig verksamhet och de offentliga finanserna, vilket i förlängningen påverkar Sveriges ekonomi och välfärdens finansiering.
Vilka skatter/avgifter för företagande ska sänkas/höjas? (3:12 till arbetsgivaravgift)?
KD vill sänka arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften permanent för anställda som vid årets början har fyllt 16 men inte 23 år. Därutöver vill vi utreda om kapitalskattereglerna (alt.skatteregler) behöver reformeras för att generationsskiften i företag ska kunna underlättas. Skatteincitamenten för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet behöver bli mer generösa. Avdrag eller annan skattelättnad för sponsring till civilsamhället och kultur behöver införas. Vi vill även indexera julgåvors skattefria del med 1 procent av prisbasbeloppet varje år.
Vad planerar ni att göra för att stärka bageri-och konditoribranschens möjligheter framåt?
Jag hoppas få förnyat förtroende som landsbygdsminister och tänker då fortsätta det arbete vi kommit igång med. Jag vill gärna ta vidare det som påbörjats kring organisation och finansiering i kontrollkedjan men även kunna jobba än mer med att minska eller och förenkla i regelverken. Självklart hoppas jag också kunna koppla ihop bageri och konditori än mer med fokusområdet Svensk kvalitet och gastronomi inom Livsmedelsstrategin 2.0.
Ditt bästa fikaminne (inom politiken – minne av fika med någon spännande person, fika under viktigt möte eller besök på något konditori)?
Varje gång man får en nybakad bulle och ett kallt glas mjölk.
Miljöpartiet
Intervju med Katarina Luhr (MP), ledamot i näringsutskottet
Alla partier pratar om regelförenkling. Vad vill ni göra för att förenkla reglerna för småföretagare?
Vi vill att småföretagare ska kunna lägga mer tid på sin verksamhet, och mindre tid på administration, dubbelrapportering och otydliga processer. För att göra det enklare vill vi exempelvis satsa på att förenkla kontakten mellan företag och myndigheter, och stärka samverkan mellan myndigheter, så att småföretags uppgiftslämnarbörda minskar och de inte ska behöva skicka samma information flera gånger om. Vi vill också stärka Regelrådets arbete med att ta bort krångliga regler som inte behövs.
Hur ser ni på styrningen av myndigheter och hur kan myndigheterna bidra till det som allmänt kallas regelförenkling?
Politiken har ett ansvar att se till att lagstiftning, förordningar och regleringsbrev är tydliga, och kan styra genom generella beslut, uppdrag, resurser och uppföljning, men inte genom att lägga sig i enskilda ärenden. När det gäller överimplementering så finns det definitivt områden där Sverige bör ha högre ambitioner än EU:s miniminivå, men då bör detta förstås vara medvetet och inte på grund av otydligheter. Vi tror att regelförenkling kan underlättas av bland annat bättre samverkan mellan myndigheter, mer digitalisering och mer resurser för till exempel tillsyn och kontroll för att säkerställa rättssäkerhet och rimliga väntetider.
Vid tillsynsbesök från myndigheter upplever företagare i grunden att de befinner sig i underläge. Många önskar att åtminstone i förväg få veta hur många och vilka inspektörer som kommer vid tillsynsbesök. Vad är er inställning till det?
Vi går inte riktigt in på hur enskilda besök bäst går till, men anser att vi på politisk nivå har en viktig roll i att se till att regelverk är tydliga, rättssäkra och förutsägbara och att kommuner och tillsyns- och kontrollmyndigheter har tillräckliga resurser för att säkerställa likvärdighet och så att tillsyn inte varierar i sin tillämpning.
Hur anser ni att miljö- och livsmedelskontrollen ska utföras? Av kommunerna eller centralt av staten?
För Miljöpartiet är det viktigaste inte huvudmannaskapet i sig, utan att kontrollen är rättssäker, likvärdig, riskbaserad och förutsägbar i hela landet. Den lokala närvaron kan vara en styrka, inte minst för mindre företag, men statlig nivå behöver ta ett tydligt ansvar för nationell samordning, vägledning och uppföljning så att tillämpningen inte beror på var i landet verksamheten finns.
Matmomsen har sänkts och bagerier har nu dubbla momssatser, vilket lett till krångel i såväl kassasystem som för personalen. Hur ser ni på momsen framöver?
Vi tycker att momsen i det läge vi befinner oss i ska vara 6 %. Matpriserna har stigit kraftigt och många hushåll med små marginaler är fortsatt hårt pressade. Det är för tidigt att säga vilken moms vi ska ha för livsmedel 2028, det behöver bedömas utifrån det ekonomiska läget då. Generellt finns ett stort värde med enhetlig moms som inte skapar snedvridningseffekter och administrativt krångel.
Många extrajobbare i vår bransch är under 19 år. Varför sänktes inte arbetsgivaravgiften från 15 eller 16 år? Vad är era tankar allmänt om arbetsgivaravgiften, oavsett ålder?
Sänkt arbetsgivaravgift för unga har utvärderats och analyserats i flera omgångar, och det är en dyr reform i relation till de effekter som uppnås. Därför vill vi se mer riktade insatser för att förenkla för unga att få sina första jobb, till exempel bättre system för traineetjänster och lärlingsplatser.
Hur ser ni på yrkesutbildningar och vad vill ni göra för att lyfta dem?
Miljöpartiet vill att yrkesutbildningar ska ses som kvalificerade framtidsutbildningar, inte som ett andrahandsval. Sverige behöver praktisk yrkesskicklighet för en mängd yrken inom välfärden, industrin och den gröna omställningen.
Vi vill höja statusen genom bättre kvalitet, fler skickliga yrkeslärare, starkare koppling till arbetslivet och bättre studie- och yrkesvägledning. Elever ska kunna välja yrkesprogram med stolthet och utan att dörrar till vidare studier stängs.
Är ni beredda att byta namn på Restaurang- och Livsmedelsprogrammet till Kock- och Bageriprogrammet så att ungdomar förstår vilken utbildning de ska söka?
Vi har inga sådana förslag. Det nuvarande namnet på programmet har ett bredare anslag för att programmet innehåller inriktningar inom både bageri och konditori, men också inom kök och servering.
Hur ser ni på karensavdrag och högkostnadsskydd?
Miljöpartiet vill avskaffa karensavdraget då det slår orättvist mot vissa yrkesgrupper. Tidö-regeringen har beslutat att successivt avskaffa ersättningen för höga sjuklönekostnader från 2025. Innan fick omkring 60 000 arbetsgivare stöd, varav de flesta är småföretagare. För en mindre arbetsgivare kan en enskild sjukskrivning innebära en mycket större ekonomisk belastning. Miljöpartiet vill att ersättningen återinförs för att underlätta för småföretagare och främja fler anställningar. Vi avsätter 2,1 miljarder för ändamålet i vår skuggbudget och det är en stor reform för att förbättra förutsättningarna för Sveriges mindre företag.
Vilka skatter/avgifter för företagande ska sänkas/höjas?
Vi avvisade det senaste förslaget om förändrade 3:12-regler. Förslaget missgynnar småföretagare medan stora konsultbyråer gynnas. Vi vill ha en beskattning för företag som är förutsägbar och enkel att förstå. Miljöpartiet vill införa ett särskilt innovationsstöd för jordbruket, för innovativ matproduktion och livsmedelsföretag.
Vad vill ni göra för att stärka bageri-och konditoribranschens möjligheter framåt?
Bageri- och konditoribranschen består till stor del av små och lokala företag som skapar jobb, levande stadskärnor och service i hela landet. Många är dessutom viktiga mötesplatser i sina lokalsamhällen.
För Miljöpartiet är det viktigt att sådana företag får bättre möjligheter att växa, anställa och ställa om. Vi vill göra det enklare att driva småföretag genom att minska regelkrångel, förenkla kontakten med myndigheter och minska onödig dubbelrapportering.
Vi vill också säkerställa rättvisa konkurrensvillkor och företags möjligheter att bidra till den gröna omställningen. Seriösa företag som levererar kvalitet ska inte missgynnas gentemot aktörer som pressar villkor eller rundar regelverk. Hållbara råvaror, energieffektivisering, minskat matsvinn och lokala leverantörskedjor kan både sänka kostnader och stärka konkurrenskraften. Offentlig upphandling kan användas bättre för att gynna kvalitet, hållbarhet och mindre lokala aktörer där det är möjligt. Slutligen behöver branschen god kompetensförsörjning. Fler behöver få vägar in i praktiska yrken och utbildningar måste matcha företagens behov. Det är viktigt både för unga som vill in i arbetslivet och för företag som vill växa.
Socialdemokraterna
Intervju med Fredrik Olovssson (S), ledamot i näringsutskottet
Hur vill ni förenkla reglerna för småföretagare?
”Regelförenkling handlar om väldigt många olika områden, från skatter och redovisning till livsmedelsregler och arbetsrätt. Därför behöver vi ha ett kontinuerligt och strukturerat arbete med att gå igenom lagstiftningen och se hur den kan bli enklare att följa. Men reglerna i sig är bara en del av frågan. Minst lika viktigt är hur myndigheter och kommuner tillämpar dem i vardagen.
Skatteverket är ofta ett gott exempel. Det har blivit betydligt enklare att hantera skatter och många företag upplever att myndigheten har en bra serviceattityd. Den inställningen behöver fler myndigheter och kommuner ta efter. Vi måste också bli bättre på att samordna tillsynen. I dag kan företag få flera olika inspektioner från olika håll. Det borde i större utsträckning gå att samla besöken så att företagaren inte behöver lägga tid på samma sak om och om igen. Utgångspunkten måste vara att myndigheter och kommuner förstår att de tar tid och resurser i anspråk från företagen.”
Hur ser ni på styrningen av myndigheter och hur kan myndigheterna bidra till regelförenkling?
”Lagar och regler har ofta ett gott syfte, men många företag upplever att tillämpningen inte alltid stämmer överens med politikernas ambitioner. Därför behövs bättre uppföljning och jämförelser mellan kommuner samt tydligare krav på myndigheterna. Staten måste kunna mäta resultat och följa upp verksamheterna.
Regelförenkling handlar inte om en enda åtgärd utan om flera delar samtidigt. Reglerna måste vara proportionerliga och lätta att följa. Tillsynen måste präglas av service och förståelse för företagens vardag. Dessutom behöver vi nationella mål som sätter press på framför allt kommunerna, eftersom det ofta är där mindre företag möter det offentliga.
Vi tror också att företag, myndigheter och departement måste mötas i ett gemensamt arbete. Oavsett om det sker genom ett förenklingsråd eller på annat sätt behöver företagarperspektivet finnas med när nya regler tas fram. Annars riskerar man att missa hur reglerna fungerar i praktiken.
Samtidigt får man inte glömma EU-perspektivet. En stor del av lagstiftningen kommer från EU, och där finns ibland en mer detaljerad lagstiftningstradition än den svenska. Det kan skapa tydlighet, men det kan också göra regelverken mer svårhanterliga än nödvändigt.”
Hur anser ni att miljö- och livsmedelskontrollen ska utföras? Av kommunerna eller centralt av staten?
”Kommunerna bör även fortsättningsvis spela en viktig roll. Det viktiga är inte i första hand om tillsynen utförs av kommunen eller staten, utan att regelverket är tydligt, att servicen är bra och att kontrollerna utförs på ett likvärdigt sätt över hela landet. Ett företag ska inte mötas av helt olika förutsättningar beroende på vilken kommun det råkar ligga i.
Det handlar också om rättssäkerhet och konkurrensneutralitet. Samtidigt har kommunerna ofta en närhet till företagen som är värdefull och en lokalpolitisk nivå som går att föra dialog med.”
Vid tillsynsbesök från myndigheter upplever företagare att de befinner sig i underläge. Vad är er inställning till att i förväg få veta vilka som deltar vid besöket?
”Jag har förståelse för att företagare vill veta vilka som kommer och varför. Myndigheter behöver vara tydliga med syftet med besöket och vilka personer som deltar. Ibland behöver man ha med personal som utbildas eller lär sig verksamheten, men då ska det också förklaras.
I grunden handlar mycket om bemötande. Tillsyn ska naturligtvis kunna genomföras, men den ska ske på ett respektfullt sätt. Vi vill också se mer samordnade besök där flera delar av kommunen eller olika myndigheter kan genomföra sina kontroller samtidigt. Det minskar belastningen för företagen. När det gäller information i förväg beror det på typen av kontroll. Många besök kan kommuniceras tidigt, medan vissa tillsyner måste kunna genomföras oanmält.”
Hur ser ni på matmomsen framöver?
”Den stora drömmen ur ett skatteperspektiv är egentligen en gemensam momssats. Det skulle göra systemet enklare och minska administrationen. Samtidigt är det politiskt svårt att genomföra. Den sänkta matmomsen infördes som en åtgärd under en period då hushållen pressades hårt ekonomiskt. Om den typen av lösningar blir permanenta blir det svårare att motivera varför vissa varor ska ha en momssats och andra en annan. Det riskerar att skapa gränsdragningsproblem, administration och i vissa fall även fusk. Därför behöver den här typen av åtgärder hela tiden vägas mot sitt syfte och sin kostnad.”
Arbetsgivaravgift för unga: Varför sänktes den inte för yngre tonåringar?
”Vi är generellt tveksamma till sänkningar av arbetsgivaravgiften som verktyg för att skapa fler jobb. Forskningen visar att effekterna ofta är begränsade i förhållande till kostnaden. Vi menar att offentliga investeringar och offentlig konsumtion i många fall är mer effektiva sätt att stärka sysselsättningen.
Dessutom är det svårt att konstruera undantag som träffar rätt. Om man sänker avgiften för en viss åldersgrupp eller bransch får även personer som redan har en stark ställning på arbetsmarknaden del av stödet. Då riskerar reformen att bli dyr utan att ge särskilt stor effekt. Lönebildningen bör i huvudsak vara en fråga för arbetsmarknadens parter och hanteras genom kollektivavtal.”
Hur ser ni på karensavdrag och högkostnadsskydd?
”Vi vill ta bort karensavdraget i dess nuvarande form. Däremot betyder inte det att sjukfrånvaro ska vara helt kostnadsfri för den anställde. Vi vill också återinföra det högkostnadsskydd för sjuklönekostnader som tidigare fanns. Det skyddade framför allt mindre företag från att drabbas hårt ekonomiskt när anställda blev sjuka och var ett viktigt stöd för många små arbetsgivare.”
Vilka skatter och avgifter för företagande vill ni förändra?
”Vi föreslår i dagsläget inga större generella skattesänkningar eller skattehöjningar för företag. Vi ser behovet av att stärka konkurrenskraften och få upp tillväxten, men vi har också offentliga finanser som är pressade. Det begränsar utrymmet för stora reformer.
Den större skatteförändring vi har pekat på är en skatt på bankernas räntenetton. I övrigt ligger fokus främst på åtgärder som stärker ekonomin och företagandets förutsättningar i stort.”
Hur vill ni stärka bageri- och konditoribranschen?
”Det viktigaste är att fler människor får råd att gå på café, restaurang och konditori. När hushållens ekonomi förbättras ökar också efterfrågan på branschens tjänster. Därför handlar mycket om att få upp tillväxten, öka sysselsättningen och stärka ekonomin för hushåll med låga och normala inkomster.
Vi behöver också se till att fler arbetslösa får rätt utbildning och kompetens för att kunna arbeta i branschen. Kompetensförsörjningen kommer att vara avgörande för många företag framöver.”
Hur ser ni på yrkesutbildningar och vad vill ni göra för att lyfta dem?
”Kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad måste bli starkare. Utbildningarnas innehåll behöver i högre grad utgå från företagens och arbetsmarknadens behov. Vi vill bygga ut yrkesvux så att fler kan utbilda sig senare i livet eller ställa om till ett nytt yrke.
Vi ser också positivt på yrkescollege, certifieringar och olika former av samverkan där branschen är med och påverkar utbildningarnas innehåll. Det stärker kvaliteten och gör utbildningarna mer relevanta för arbetsgivarna.”
Ditt bästa fikaminne?
”Förutom dagens fika får det bli samtalen med Ebba Busch under diskussionerna om energipolitiken. Kanske hade fler energipolitiska överenskommelser varit möjliga om fler deltagit i de fikorna. Fika är en naturlig del av svensk politisk kultur och många viktiga samtal sker över en kopp kaffe.
Annars är nästan varje besök på Sultans i Katrineholm ett bra fikaminne. Jag kommer från Vingåker och är glad över att de också har öppnat där.”
Sverigedemokraterna
Intervju med Tobias Andersson (SD), ordförande i näringsutskottet
Alla partier pratar om regelförenkling. Vad tänker ni göra för att förenkla reglerna för småföretagare?
”Regelförenkling handlar inte om enstaka reformer utan om att bygga strukturer som arbetar långsiktigt. Det viktigaste vi gjort under mandatperioden är att få Förenklingsrådet och Implementeringsrådet på plats. De är värdefulla men behöver utvecklas och få större tyngd. På sikt skulle jag gärna se en samlad struktur högre upp i Regeringskansliet.
Jag vill också att det ska bli tydligare hur rekommendationerna från dessa råd hanteras. Om politiken väljer att inte följa dem bör det motiveras. Ett exempel är matkravet, där Förenklingsrådet tog fram ett underlag som enligt mig borde ha gjort det möjligt att agera snabbare.”
Företagen upplever ibland att myndighetsutövningen inte går i linje med politikernas ambition. Hur ser ni på det?
”Nästan alla företag jag träffar har någon gång varit frustrerade över myndighetsutövningen. Ofta handlar kritiken inte om lagstiftningen utan om hur reglerna tillämpas. Många företagare upplever också det som brukar beskrivas som myndighetsaktivism.
Problemen finns både hos statliga myndigheter och kommuner. Skatteverket är ett exempel där privatpersoner ofta är nöjda medan företagare ibland har en helt annan upplevelse.
Regeringen måste kunna styra myndigheterna tydligare genom regleringsbrev, instruktioner och dialog. Det handlar inte om ministerstyre utan om att säkerställa att myndigheterna genomför den politik som beslutats. Samtidigt sitter problemen ofta i myndighetskulturen snarare än hos enskilda chefer.
Jag vill se färre sidouppdrag, större fokus på kärnuppdraget och ett tydligare företagsfrämjande perspektiv. Dessutom tror jag att digitalisering och AI kan effektivisera mycket av tillsyns- och kontrollverksamheten.”
Vid tillsynsbesök upplever företagare ofta att de befinner sig i underläge. Hur ser ni på det?
”Jag tycker att det är rimligt att företag i förväg får veta vilka inspektörer som kommer och hur många de är. Tillsyn ska vara förutsägbar och rättssäker.
Jag är också positiv till principerna bakom Rättviksmodellen, där företag betalar för faktisk tillsyn i stället för schabloner. Företag ska inte behöva betala för kontroller som aldrig genomförs.
En viktig fråga är rättssäkerheten. I vissa situationer får en enskild inspektör mycket stort inflytande över ett företag. Därför behöver staten vara tydligare med vad tillsynen ska kontrollera så att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar.”
Hur anser ni att miljö- och livsmedelskontrollen ska utföras?
”Jag ser ett behov av mer statlig styrning, men är inte övertygad om att ett fullständigt förstatligande automatiskt löser problemen. Kommunerna har ofta kunskap om lokala förutsättningar som kan vara värdefull.
Samtidigt är skillnaderna mellan kommuner ibland för stora. Därför behövs antingen mer statlig tillsyn eller tydligare nationella ramar som skapar större likvärdighet.
Serveringstillstånd är ett exempel där företag kan möta väldigt olika handläggning beroende på kommun. Sådana skillnader skapar onödiga hinder för företagandet.”
Matmomsen har sänkts och bagerier har nu dubbla momssatser. Hur ser ni på momsen framöver?
”Sänkningen av matmomsen var framför allt en åtgärd för att stärka hushållens ekonomi. Syftet var att människor skulle ha råd att fortsätta köpa bra livsmedel även i ekonomiskt tuffa tider.
Att restauranger och servering inte omfattades handlade dels om kostnaden, dels om att reformen riskerade att uppfattas som ett stöd till restaurangkonsumtion generellt.
Vi hade gärna sett mer riktade lösningar för att stärka svensk livsmedelsproduktion, men där begränsar EU-reglerna handlingsutrymmet.
Jag har också tagit till mig branschens synpunkter om dubbla momssatser, kassasystem och sena besked. Jag tror inte att vi fullt ut förutsåg hur stora de praktiska konsekvenserna skulle bli.”
Många extrajobbare i vår bransch är under 19 år. Hur ser ni på arbetsgivaravgiften?
”Jag tycker generellt att lägre arbetsgivaravgifter är bättre än högre. Vi har tidigare föreslagit lättnader för mindre företag eftersom det ofta är där nya jobb skapas.
Samtidigt är riktade reformer svåra att utforma. Ett företag med flera bolag kan påverkas på ett annat sätt än ett företag med samma verksamhet samlad i ett bolag.
Den mest rättvisa lösningen vore sannolikt en generell sänkning för alla arbetsgivare, men det är också den dyraste modellen.
När det gäller varför de yngsta inte omfattats av tidigare sänkningar har fokus främst varit att bekämpa ungdomsarbetslöshet. Personer under 19 år räknas oftare som studerande och har därför inte varit den primära målgruppen.”
Hur ser ni på yrkesutbildningar och frågan om namnbyte till Kock- och bageriprogrammet?
”Under lång tid har allt för många unga fått höra att högskolan är det självklara valet. Jag tycker att det varit olyckligt. Många hade kunnat bli mycket skickliga bagare, konditorer eller hantverkare om deras talanger uppmuntrats tidigare.
Det har bidragit till en obalans där företag efterfrågar yrkeskompetens samtidigt som många utbildas inom områden där efterfrågan är lägre.
Jag tror dessutom att praktiska yrken kommer att bli ännu viktigare när AI förändrar delar av arbetsmarknaden.
När det gäller namnet Restaurang- och livsmedelsprogrammet förstår jag kritiken. Om utbildningen leder till yrken inom bageri och konditori är det rimligt att namnet tydligt speglar det.”
Hur ser ni på karensavdrag och högkostnadsskydd?
”Jag är kritisk till förslag där kostnader flyttas över på företagen utan att det tydligt framgår. Om man vill förändra karensavdraget måste man också vara tydlig med vem som ska betala.
Jag är inte emot att systemen ses över, men finansieringen måste vara transparent. I vissa branscher kan arbetsmarknadens parter också hitta lösningar genom avtal.
När det gäller sjuklöneansvaret tycker jag att det finns skäl att se över situationen för små företag. De drabbas ofta betydligt hårdare av sjukfrånvaro än större organisationer.”
Vilka skatter och avgifter vill ni förändra?
”Vi vill stärka hushållens ekonomi genom lägre matmoms, lägre energi- och drivmedelsskatter samt lägre arbetsgivaravgifter. När människor får mer pengar kvar i plånboken gynnas också företag som är beroende av konsumtion.
Vi vill dessutom på sikt sänka energiskatten på el till EU:s miniminivå, även om det är en reform som sannolikt behöver genomföras stegvis.”
Vad vill ni göra för att stärka bageri- och konditoribranschen?
”Det viktigaste är att stärka hushållens köpkraft. Ett cafébesök eller ett riktigt fika är ofta något som människor väljer bort när ekonomin blir pressad.
Regelförenkling är också centralt. Vi har byggt upp strukturer för att arbeta med frågan men nu behöver de leverera konkreta resultat.
Samtidigt måste vi bekämpa den kriminella ekonomin utan att lägga allt större administrativa bördor på seriösa företag. Utmaningen är att hitta träffsäkra åtgärder som slår mot fusket utan att försvåra vardagen för laglydiga företagare.”
Ditt bästa fikaminne?
”Mitt starkaste fikaminne är egentligen från barndomen. Min mormor bakade hallongrottor, schackrutor och finska pinnar, och då tyckte jag att det var oslagbart.
Om jag ska välja något från det politiska livet är besöken på slottet svåra att slå. Där har det serverats kaffe och chokladpraliner i en miljö som få får uppleva. Men när det gäller själva känslan av fika vinner ändå mormors kakor.”
Liberalerna
Intervju med Camilla Mårtensson (L), riksdagsledamot
Alla partier pratar om regelförenkling. Vad tänker ni göra för att förenkla reglerna för småföretagare?
Regler och administration kostar svenska företag 370 miljarder kronor varje år, och var tredje företag avstår från att anställa eller investera på grund av krånglet. Det är ett direkt hot mot jobben. Liberalerna vill att en företagare ska ha en väg in till myndigheterna – inte femton olika kontakter att hålla reda på. Uppgifter ska lämnas en gång, inte om och om igen till olika myndigheter.
Vi vill också sätta stopp för att Sverige gör EU-regler krångligare än de behöver vara. Alldeles för ofta genomförs EU-lagstiftning här på ett dyrare och mer långtgående sätt än i andra länder. Vi vill ha en tvingande regel mot så kallad goldplating. För de allra minsta företagen vill vi införa en schabloniserad inkomstbeskattning. Färre blanketter, lägre trösklar och mer tid över till att faktiskt driva företaget.
Företagen upplever många gånger att lagar och regler har ett gott syfte och är vettiga. Däremot upplevs myndighetsutövningen ibland inte gå i linje med politikernas ambition. Hur ser ni på styrningen av myndigheter och hur kan myndigheterna bidra till det som allmänt kallas regelförenkling?
Liberalerna vill införa ett företagarlöfte: en lagstadgad maxgräns för kommunernas handläggningstider. Den kommun som överskrider gränsen ska betala tillbaka företagets tillstånds- och tillsynsavgifter. Och den företagare som tvingas vänta orimligt länge ska kunna få sitt ärende handlagt av en annan kommun med bättre servicetider.
Myndigheterna ska dessutom ha ett tydligare uppdrag att förenkla för företag: samordna sina kontakter, minska dubbelrapporteringen, ge bättre vägledning och använda digitala lösningar som gör det enklare att göra rätt. Regler ska tillämpas enhetligt, förutsägbart och med förståelse för företagens vardag.
Vid tillsynsbesök från myndigheter upplever företagare i grunden att de befinner sig i underläge. Många önskar att åtminstone i förväg få veta hur många och vilka inspektörer som kommer vid tillsynsbesök. Vad är er inställning till det?
Grundinställningen bör vara öppenhet och förutsägbarhet – ett företag ska inte behöva gissa vad som väntar. Samtidigt finns det situationer där oanmälda besök är nödvändiga för att kontrollen ska fylla sitt syfte, till exempel vid misstanke om allvarliga brister. Men det ska vara undantaget, inte normen.
Hur anser ni att miljö- och livsmedelskontrollen ska utföras? Av kommunerna eller centralt av staten?
I dag är kontrollen splittrad på flera hundra myndigheter, och det är en av huvudorsakerna till att bedömningarna skiljer sig åt. Regeringen utreder just nu hur antalet kontrollmyndigheter kan minska, med besked i början av 2027. Liberalerna vill se färre kontrollmyndigheter och en tydligare väg in för företagen. Vilken modell som är bäst ska avgöras av vad som faktiskt ger bättre kontroll till lägre kostnad.
Matmomsen har sänkts och bagerier har nu dubbla momssatser, vilket lett till krångel i såväl kassasystem som för personalen. Hur ser ni på momsen framöver?
Sänkt matmoms har varit rätt för hushållens plånböcker i ett tufft ekonomiskt läge. Men vi ser problemet: samma bulle kan få olika moms beroende på om kunden tar den med sig eller sätter sig ner. Det skapar krångel i kassan och osäkerhet för personalen – och det är exakt den typen av gränsdragning som kostar företagen tid och pengar.
Svaret är inte att lappa och laga en sats i taget. Sveriges skattekvot låg 2023 på 41,4 procent, cirka 7 procentenheter över OECD-genomsnittet och åttonde högst i hela OECD. Liberalerna vill ha en bred skattereform där inkomstskatter, punktskatter och moms hanteras samlat – med målet att sänka det samlade skattetrycket och göra systemet begripligt.
Många extrajobbare i vår bransch är under 19 år. Varför sänktes inte arbetsgivaravgiften från 15 eller 16 år? Vad är era tankar allmänt om arbetsgivaravgiften, oavsett ålder?
Nedsättningen gäller den som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år. Den utformades för att träffa den grupp där arbetslösheten riskerar att bita sig fast i ett avgörande skede – unga som ska ta sitt första jobb efter gymnasiet.
Liberalerna vill permanenta den halverade arbetsgivaravgiften för unga i stället för att den ska löpa ut hösten 2027. När den blir permanent är det också rimligt att pröva åldersgränserna på nytt.
Mer generellt: arbetsgivaravgiften är en skatt på att anställa, och den är för hög. Vi vill sänka den kraftigt. Vi vill att det ska bli billigare att anställa särskilt i små och växande företag.
Hur ser ni på yrkesutbildningar och vad vill ni göra för att lyfta dem? Är ni beredda att byta namn på Restaurang- och Livsmedelsprogrammet till Kock- och Bageriprogrammet så att ungdomar förstår vilken utbildning de ska söka?
Yrkesutbildningarna är avgörande för att företag ska hitta folk, och de har alldeles för länge behandlats som ett andrahandsval. Liberalerna vill ha fler yrkes- och lärlingsutbildningar på gymnasiet och en utbyggd yrkeshögskola. Med Liberalerna i regeringen införs nu också yrkesprov på yrkesprogrammen, framtagna tillsammans med branscherna, så att ett betyg säger något om vad eleven faktiskt kan. Vi gör det dessutom lättare för skolor att samarbeta om utbildningar som kräver särskild utrustning – som ett riktigt bageri.
Vi vill inte lova ett exakt namn här och nu, men vi ser er poäng om att programnamnen ska vara begripliga för de elever som ska söka utbildningarna.
Hur ser ni på karensavdrag och högkostnadsskydd?
Karensavdraget ska vara kvar. Det fungerar som en självrisk i sjukförsäkringen och håller nere både sjukfrånvaron och företagens kostnader. Sverige har redan provat det motsatta: när karensen avskaffades på 80-talet ökade sjukfrånvaron rejält, och karensdagen återinfördes några år senare. Norge, som saknar motsvarande självrisk, har i dag en av Europas högsta sjukfrånvaronivåer.
Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget. Den notan landar direkt hos arbetsgivarna och slår hårdast mot de minsta, som har minst marginaler. Ett litet bageri med några anställda har svårt att bära den risken.
Vilka skatter/avgifter för företagande ska sänkas/höjas? (3:12 till arbetsgivaravgift)?
Ingen skatt på företagande ska höjas. Vi vill sänka.
Bolagsskatten ska sänkas. Det ska vara mer lönsamt att investera i och driva företag i Sverige – det stärker konkurrenskraften och skapar fler jobb.
Marginalskatten ska ned. Vi vill kraftigt sänka den statliga inkomstskatten, med målet att halvera den, och fortsätta med breda skattesänkningar för dig som arbetar. Det måste löna sig bättre att utbilda sig och ta ansvar.
Arbetsgivaravgiften behöver sänkas. Vi vill permanenta den halverade avgiften för unga, bygga ut växa-stödet till fler anställda och sänka avgiften det första året för den som anställer en nyexaminerad akademiker.
Hur vill ni stärka bageri- och konditoribranschen?
För Liberalerna är nyckeln till att stärka bageri- och konditoribranschen att förbättra det generella företagsklimatet. Vi vill sänka kostnaderna för att driva företag och anställa genom lägre skatter på jobb och enklare regler. Dessutom är det avgörande att säkra en stabil och konkurrenskraftig elförsörjning för att hålla nere driftskostnaderna samt att stärka yrkesutbildningarna för att möta branschens behov av kompetenta bagare och konditorer.
Vilket är ditt bästa fikaminne (från politiken)?
“Ett fint politiskt fikaminne är när jag åt skånsk äpplekaka med grovbröd tillsammans med drottning Silvia”.
Vänsterpartiet
Intervju med Birger Lahti (V), näringspolitisk talesperson
Alla partier pratar om regelförenkling. Vad tänker ni göra för att förenkla reglerna för småföretagare?
Du som ensam- eller småföretagare ska inte behöva vara orolig över att din verksamhet inte ska klara sig om din personal blir sjuk eller om något oförutsägbart händer. Vi vill därför stärka trygghetssystemet, genom att slopa sjuklöneansvaret för alla företag med upp till tio anställda och göra ensamföretagares skydd vid sjukdom eller föräldraledighet mer likt det som anställda har.
Företagen upplever många gånger att lagar och regler har ett gott syfte och är vettiga. Däremot upplevs myndighetsutövningen ibland inte gå i linje med politikernas ambition (”nationell goldplating”). Hur ser ni på styrningen av myndigheter och hur kan myndigheterna bidra till det som allmänt kallas regelförenkling?
Vi menar att samordningen mellan myndigheter kan stärkas, så att t.ex. företag inte behöver lämna samma uppgifter flera gånger. Att förenkla för myndighetssamverkan skulle även bidra till att motverka fusk och arbetslivskriminalitet.
Vid tillsynsbesök från myndigheter upplever företagare i grunden att de befinner sig i underläge. Många önskar att åtminstone i förväg få veta hur många och vilka inspektörer som kommer vid tillsynsbesök. Vad är er inställning till det?
Vi har inte tagit ställning i frågan i nuläget.
Hur anser ni att miljö- och livsmedelskontrollen ska utföras? Av kommunerna eller centralt av staten?
Vi har inte föreslagit någon förändring av nuvarande ordning. Kommunerna, länsstyrelserna och Livsmedelsverket har ansvaret beroende på vilken livsmedelsverksamhet det handlar om.
Matmomsen har sänkts och bagerier har nu dubbla momssatser, vilket lett till krångel i såväl kassasystem som för personalen. Hur ser ni på momsen framöver?
Det beror helt på hur den sänkta matmomsen fungerar. Om den bara leder till ökade vinster för matjättarna bör den utgå. Om den istället fungerar och har lett till sänkta priser, kan vi tänka oss en förlängning.
Många extrajobbare i vår bransch är under 19 år. Varför sänktes inte arbetsgivaravgiften från 15 eller 16 år? Vad är era tankar allmänt om arbetsgivaravgiften, oavsett ålder?
Sänkta arbetsgivaravgifter har prövats många gånger. Utvärderingar av nedsatta arbetsgivaravgifter visar att effekterna på sysselsättningen är små eller obefintliga. Som exempel kan nämnas den nedsättning av arbetsgivaravgifterna med drygt 10 procentenheter för personer i åldern 19–25 år som regeringen Reinfeldt genomförde. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) kom i sin utvärdering av reformen fram till att intäktsbortfallet per jobb av sänkningen uppgick till mellan 1–1,6 miljoner kronor, vilket då var omkring fyra gånger högre än den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar. Den största effekten av skattesänkningen blev ökade vinster för företag med en stor andel unga arbetstagare.
Hur ser ni på yrkesutbildningar och vad vill ni göra för att lyfta dem?
Vi vill se fler studie- och yrkesvägledare i grundskolan så att man kan jobba från tidig ålder med att prata med barn och elever om vilka alternativa yrkes och utbildningsvägar som finns och vilka möjligheter de ger. Det var ett misstag att ta bort högskolebehörigheten från yrkesutbildningarna, det bidrog till att sänka statusen. Därför är det positivt att alla gymnasieutbildningar återigen ger högskolebehörighet. Men generellt anser vi att ett stort ansvar vilar på branscherna att genom goda arbetsvillkor göra yrkesutbildningarna attraktiva.
Är ni beredda att byta namn på Restaurang- och Livsmedelsprogrammet till Kock- och Bageriprogrammet så att ungdomar förstår vilken utbildning de ska söka?
I dagsläget är det inte en prioriterad fråga för Vänsterpartiet. Vi tror mer på stärkt studie- och yrkesvägledning.
Hur ser ni på karensavdrag och högkostnadsskydd?
Vänsterpartiet vill avskaffa karensavdraget. Vår utgångspunkt är att den som är sjuk ska ha råd att stanna hemma, och att sjukdom inte ska bestraffas ekonomiskt. Karensavdraget slår särskilt hårt mot löntagare i arbetaryrken och i kontaktnära välfärdsyrken, där det ofta inte går att arbeta hemifrån. Högkostnadsskyddet för arbetsgivares sjuklönekostnader avskaffades 2024 och vi driver inte att det ska återinföras. Vår prioritering är i stället att stärka arbetstagarnas trygghet genom att ta bort karensavdraget, förbättra sjukförsäkringen och säkra rätten till rehabilitering och stöd tillbaka i arbete. Samtidigt ska arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljö och anpassning vara tydligt, så att sjukfrånvaro förebyggs innan den uppstår. När det gäller småföretagare vill vi framförallt stärka trygghetssystemen genom att slopa sjuklöneansvaret för alla företag med upp till tio anställda och göra ensamföretagares skydd vid sjukdom eller föräldraledighet mer likt det som anställda har.
Vilka skatter/avgifter för företagande ska sänkas/höjas? (3:12 till arbetsgivaravgift)?
Här några förslag. Vi vill se över sjuklöneansvaret för mindre företag. För ett litet företag med små marginaler kan en oväntad eller återkommande sjukskrivning bli en mycket tung ekonomisk börda. Vi vill skärpa de s.k. 3:12 reglerna. Exakt hur får en utredning titta på. Men idag används regelverket till det som det ursprungligen skulle förhindra, nämligen inkomstomvandling från högre beskattade arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. Vi vill utreda en skatt på de superrika. Idag betalar ofta de superrika en lägre andel av sin inkomst i skatt än vanliga löntagare, så kan vi inte ha det. Enligt den franske ekonomen Gabriel Zucman betalar miljardärerna så lite som 15 procent av sina inkomster i skatt och hans beräkningar tyder på att en skatt på de superrika kan dra in betydande skatteinkomster.
Vad planerar ni att göra för att stärka bageri-och konditoribranschens möjligheter framåt?
Vi vill förenkla för dig som ensam- eller småföretagare att driva ditt företag i praktiken. Vi vill förbättra småföretagares möjligheter till banklån och finansiering, så att fler kan investera och utveckla sin verksamhet. Vi vill också stärka tryggheten för ensamföretagare, så att det blir mindre riskfyllt att driva eget.
Ditt bästa fikaminne (inom politiken – minne av fika med någon spännande person, fika under viktigt möte eller besök på något konditori)?
För mig är fika framförallt förknippat med våra partiföreningar. Alla möten jag har haft runt om i landet med engagerade partimedlemmar som över en fika berättar om sitt fantastiska arbete.
Centerpartiet
Intervju med Anders Ådal (C), näringspolitisk talesman
Alla partier pratar om regelförenkling. Vad tänker ni göra för att förenkla reglerna för småföretagare?
Regelkrångel är ett av de största tillväxthindren. Vi vill därför inrätta en regelförenklingsmyndighet (ENKL) som rensar ut onödiga regler. För att stoppa nytt krångel vill vi inledningsvis stärka Regelrådet och som huvudregel genomföra EU-direktiv på en miniminivå. Vi vill också förenkla och korta tillståndsprocesserna, särskilt inom miljöområdet, och skapa en väg in till myndigheterna, med mer enhetliga kontroller och mindre dubbelrapportering. Regelverken ska vara enkla, förutsägbara och anpassade till småföretagens verklighet.
Företagen upplever många gånger att lagar och regler har ett gott syfte och är vettiga. Däremot upplevs myndighetsutövningen ibland inte gå i linje med politikernas ambition (”nationell goldplating”). Hur ser ni på styrningen av myndigheter och hur kan myndigheterna bidra till det som allmänt kallas regelförenkling?
Myndigheter ska bejaka, inte bara bevaka. Vi vill stoppa överimplementering av EU-regler och ge myndigheter tydliga uppdrag att aktivt föreslå förenklingar och erbjuda service. Myndigheternas uppdrag ska vara att hjälpa företag att göra rätt från början, istället för att leta fel i efterhand. Det krävs en kulturförändring där service och effektivitet prioriteras för att minska regelbördan och frigöra företagens kraft.
Vid tillsynsbesök från myndigheter upplever företagare i grunden att de befinner sig i underläge. Många önskar att åtminstone i förväg få veta hur många och vilka inspektörer som kommer vid tillsynsbesök. Vad är er inställning till det?
Att i förväg informera om syftet med ett besök och vilka som deltar är en självklar del av det professionella bemötande som minskar företagares känsla av underläge. Detta är en central del av den kulturförändring vi vill se, där myndigheter får ett tydligare främjandeuppdrag att hjälpa företag göra rätt. Tillsammans med vårt förslag om en väg in för alla myndighetskontakter, är det så vi skapar en mer rättvis och likvärdig tillsyn i hela landet.
Hur anser ni att miljö- och livsmedelskontrollen ska utföras? Av kommunerna eller centralt av staten?
Vi anser att ansvaret för tillsyn och kontroller även fortsatt ska ligga hos kommunerna. De har den lokala kunskapen som krävs. Däremot måste staten ta ett större ansvar för att säkerställa att tillsynen blir mer rättvis och likvärdig över hela landet. Dagens stora skillnader mellan kommuner i både kostnader och regeltillämpning är inte acceptabla och skapar en osund konkurrenssituation för företagen.
Matmomsen har sänkts och bagerier har nu dubbla momssatser, vilket lett till krångel i såväl kassasystem som för personalen. Hur ser ni på momsen framöver?
Vi förstår att olika momssatser skapar onödigt krångel. Den tillfälliga sänkningen av matmomsen var viktig för att pressa tillbaka matpriserna för hushållen. Inför att sänkningen löper ut 2027 måste situationen utvärderas noggrant. Vårt långsiktiga mål är ett enklare skattesystem med färre undantag och lägre skatter, vilket skulle minska den administrativa bördan för företag.
Många extrajobbare i vår bransch är under 19 år. Varför sänktes inte arbetsgivaravgiften från 15 eller 16 år? Vad är era tankar allmänt om arbetsgivaravgiften, oavsett ålder?
Våra förslag är mer ambitiösa än så. För unga 15–19 år vill vi helt slopa arbetsgivaravgiften och göra inkomsten skattefri – en permanent lösning, inte som regeringens tillfälliga sänkning. Vi vill också helt slopa arbetsgivaravgifterna för företag när de anställer sina första tio medarbetare, oavsett ålder. Generellt är arbetsgivaravgifterna för höga i Sverige. De är en ren skatt på att anställa och ett stort hinder för jobbskapande, särskilt för unga och de som står långt från arbetsmarknaden. Att sänka dem är en av våra högsta prioriteringar för att få fler i arbete.
Hur ser ni på yrkesutbildningar och vad vill ni göra för att lyfta dem? Är ni beredda att byta namn på Restaurang- och Livsmedelsprogrammet till Kock- och Bageriprogrammet så att ungdomar förstår vilken utbildning de ska söka?
Yrkesutbildningarna är helt avgörande för kompetensförsörjningen. Vi vill se fler platser på yrkesutbildningarna och göra det möjligt för att obehöriga elever ska kunna söka sig vidare genom ett yrkesprov. När det gäller namn är vi öppna för alla förslag som gör det lättare för unga att hitta rätt.
Hur ser ni på karensavdrag och högkostnadsskydd?
För småföretag är sjuklönekostnaden en stor ekonomisk risk som kan hindra dem från att våga anställa. Därför är en av våra viktigaste reformer att återinföra ett högkostnadsskydd för småföretagens sjuklönekostnader. Det gör det tryggare att vara arbetsgivare och underlättar för företag att växa. Karensavdraget behövs för att upprätthålla en koppling mellan arbete och ersättning och för att värna arbetslinjen.
Vilka skatter/avgifter för företagande ska sänkas/höjas? (3:12 till arbetsgivaravgift)?
Vår prioritet är att sänka skatterna på arbete och företagande. Vi vill sänka arbetsgivaravgiften, bland annat för löner upp till 30 000 kr i månaden, för de som varit långtidsarbetslösa och genom särskilda lättnader för de första anställda. Vi vill också sänka inkomstskatten, särskilt för låga och medelhöga inkomster, för att göra det mer lönsamt att arbeta. Regelverken kring företagande, inklusive skatteregler, ska förenklas för att främja tillväxt.
Vad planerar ni att göra för att stärka bageri-och konditoribranschens möjligheter framåt?
Vi vill stärka er bransch med ett helt paket av åtgärder:
Lägre kostnader genom sänkta arbetsgivaravgifter och mer elproduktion som pressar ner de höga elpriserna. Det gör det billigare att anställa och växa.
Mindre krångel genom färre och enklare regler anpassade för småskaligt mathantverk och mer serviceinriktade myndigheter.
Rätt kompetens genom att satsa stort på yrkesutbildningar och lärlingsplatser.
Ökad trygghet för dig som företagare genom ett högkostnadsskydd för sjuklöner.
Sammantaget skapar detta ett företagsklimat där bagerier och konditorier kan utvecklas, anställa och fortsätta vara en viktig del av våra lokalsamhällen.
Ditt bästa fikaminne (inom politiken – minne av fika med någon spännande person, fika under viktigt möte eller besök på något konditori)?
Jag tycker om semlor. Och allra helst på mitt vis. Var för några år sedan på besök i en mellansvensk stad och kände ett tilltagande kaffesug. Staden bjöd på några caféer i centrum. ”Hej! Jag skulle vilja ha en kopp svart kaffe och en hetvägg.” En osäker blick tillbaka. ”Hetvägg?”. Jag insåg att vi har en barriär här. ”Ja, alltså en semla i djup tallrik som man häller varm mjölk i. Och gärna med mycket kanel. Går det att ordna?” ”Javisst”, fick jag tillbaka. Och jag blir serverad den godaste hetväggen hittills, med orimligt (därmed perfekt) mycket kanel i perfekt tempererad mjölk som semlan badar i. Tack för lyhördheten, tack för kaffet.