In EnglishIdag på fettisdagen äter omkring 55 procent av svenskarna en semla. Med andra ord äts fler än 5 miljoner semlor bara idag. Bagare och konditorer runt om i Sverige arbetar intensivt med att baka alla semlor och de får hjälp av de 93 000 kor som krävs för att producera den mjölk och det smör som går åt.
Enligt undersökningsföretaget GfK åt mer än hälften av svenskarna (55 procent) minst en semla på fettisdagen förra året och med tanke på semlans popularitet räknar branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer med att det även i år kommer ätas minst 5 miljoner semlor bara på fettisdagen idag den 28 februari.
När landets alla bagare och konditorer bakar fem miljoner semlor går det åt:
125 ton mandelmassa
200 ton grädde
2,5 ton kardemumma
200 ton vetemjöl
40 ton smör
För att få fram dessa 200 ton grädde har man mjölkat nästan 67 000 kor och för att få fram 40 ton smör har 27 000 kossor mjölkats. Totalt behövs drygt 93000 kossor för att mejerierna ska kunna producera den grädde och det smör landets bagerier och konditorier använder när de idag bakar semlor.
– För att skapa goda bakverk behövs såväl duktiga bagare och konditorer som bra råvaror. Som branschorganisation arbetar vi för att göra det enklare att driva bageri och konditori. Vi vill därför passa på att tacka alla som gör det möjligt för landets bagerier och konditorier att baka på fina råvaror och skickar därför just idag ett särskilt tack till de 93 000 kossor som har bidragit med mjölk, säger Martin Lundell, vd på branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer.
Semlan har en unik ställning i svenskarnas hjärtan och att mer än hälften av Sveriges befolkning under en enda dag äter en semla skapar en känsla av gemenskap över hela landet.
– Trots att landets tusen bagerier bakar så mycket de kan är det tveksamt om de kommer att hinna få fram så mycket semlor som svenskarna vill äta, säger Martin Lundell, vd på branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer.
Semlor äts framförallt under januari, februari och mars. Mellan vecka två och vecka elva säljs 94 procent av alla årets semlor. Under hösten säljs enbart fyra procent och under våren två procent.
– Att ett bakverk som är så älskat bara säljs under tio veckor av året är som en tyst överenskommelse mellan landets bagare och kunder, säger Martin Lundell, vd på branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer.
För ytterligare information kontakta:
Martin Lundell, VD Sveriges bagare & konditorer
E-mail: martin@bageri.se Tel: 08-762 67 94, Mobil: 0703 64 67 94
Fakta semlor
- Semlorna har anor från tiden långt innan kristendomen kom till Sverige men blev så småningom förknippade med fastan mellan jul och påsk
- Semlan nämns redan i Gustav Vasas bibel från 1541
- Semlan var från början en slät bulle, men har utvecklats successivt. Den senaste detaljen är den vispade grädden som tillkom på 1930-talet, efter att den svenska uppfinningen separatorn gjorde grädden billigare
- På fettisdagen äter 55 procent av svenskarna en semla enligt en undersöknings som GfK utfört
- 94 procent av alla semlor som säljs under året säljs vecka 2 till vecka 11 (enligt GfK)
- Till de semlor som bakas under fettisdagen går det åt 125 ton mandelmassa, 200 ton grädde, 2,5 ton kardemumma, 200 ton vetemjöl och 40 ton smör.
- För att få fram den mjölk och det smör som används enbart under fettisdagen krävs den mjölk som 93 000 kossor mjölkar under en hel dag.
- Semla, hetvägg, fastlagsbulle och fettisdagsbulle är alla namn på samma bakverk, om möjligt med något olika utförande och lokal förankring
- Fettisdagen, sju veckor innan påsk, var från början startskottet för semmelsäsongen, numera säljs semlor främst från nyår fram till påsk
- Den svenske kungen Adolf Fredrik dog den 12 februari 1771 efter att ha förätit sig på (bland annat) semlor