Den 5 juli 1900 samlades ett hundratal bageriföretagare på Grand National i Stockholm. Avsikten var att konstituera en riksomfattande bageriarbetsgivarorganisation. Efter inte allt för långa diskussioner så enades man om att grunda Sveriges Bageriidkarförening. Denna förening var sannolikt den första riksomfattande arbetsgivarorganisationen i vårt land. Inom bagerinäringen rådde vid sekelskiftet vissa specifika förhållanden. I andra branscher dominerade lönefrågor medan det i bageribranschen var de sociala förhållandena - eller missförhållandena - som drev fram motsättningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare. Främst rörde detta det så kallade "kost- och logisystemet". Detta system innebar att de anställda befann sig i arbetsgivarens hushåll där de bodde och åt i omedelbar anslutning till arbetsplatsen.

I samband med åttatimmarsdagens införande 1920 så antogs även en speciell arbetstidslag för bagerierna. Denna lag förbjöd arbete före klockan 5 på morgonen. Undantag gjordes dock för de företag som arbetade utan främmande arbetskraft, vilket i många fall gynnade familjeföretagen. Den nya lagen medförde komplikationer mellan mindre och större företag, vilket innebar att Sveriges Bageriidkarförening splittrades. Denna splittring mellan stora och små företag i branschen höll i sig i ca 20 år, men efter krigsslutet då man arbetade för att avskaffa det rådande levnadskostnadsindex så enades företagen igen.

Under början och mitten av århundradet så var det mycket stor skillnad rent yrkesmässigt mellan en bagare och en konditor. En konditor kunde på denna tid inte tänka sig att tillverka så kallat "jäsbröd" (dvs matbröd och kaffebröd) utan ägnade sig enbart åt finare bakverk, praliner, marsipanarbeten samt glass. Under denna period sålde konditorerna sina verk över egen disk och de hade alltid egen serveringsrörelse.

Ju längre in på århundradet vi kommer, desto mer kom aktuella branschfrågor att aktualiseras. Detta innebar att verksamheten breddades och år 1970 ändrade därmed föreningen namn till Sveriges Bageriförbund. Två sektioner bildades; en för leveransföretag och en för konditorer och butiksbagerier. Förbundet grundade år 1966 ett dotterbolag, servicebolaget Sveriges bagare & konditorer AB. I servicebolaget bedrivs arbete för att hjälpa bagerier och konditorier genom t ex rabatt på inköp, medlemsförmåner, arrangemang av tävlingar, framtagning av utbildningsböcker, utgivning av Tidningen BRÖD mm. Förbundet sköter internationella kontakter, samordnar distriktsaktiviteter mm.